Kakelfix är en av de vanligaste källorna till asbest i äldre hus. Särskilt fästmassan bakom kakel och klinker i badrum och kök innehåller ofta asbest om plattorna sattes upp före asbestförbudet 1982. I den här artikeln går vi igenom varför kakelfix är ett riskmaterial och hur du tar reda på om den innehåller asbest.
Varför finns det asbest i kakelfix?
Asbest tillsattes i fästmassor från mitten av 1900-talet för att förbättra deras tekniska egenskaper. Asbestfibrerna gjorde fästmassan starkare, mer elastisk och mer värmetålig. De egenskaperna var särskilt uppskattade i våtrum som badrum och kök, där fästmassan skulle tåla temperaturväxlingar och fukt.
Asbest användes i fästmassor fram till förbudet. Användningen var som störst på 1960- och 1970-talen, då en stor del av dagens flerbostadshus och villor byggdes.
Kakel eller kakelfix?
Det är viktigt att förstå att själva kakel- och klinkerplattorna oftast inte innehåller asbest. Risken finns i fästmassan mellan plattan och väggen eller golvet. Det betyder att det inte räcker att lossa och undersöka en platta – provet ska tas från fästmassan.
Ofta lossar den som renoverar en platta och undersöker den, medan fästmassan bakom inte blir undersökt. Det är ett vanligt och olyckligt misstag, eftersom det är just fästmassan som mest sannolikt innehåller asbest.
Så tar du ett prov från kakelfixen
För att ta ett prov från kakelfixen behöver du lossa en platta. Bänd loss plattan försiktigt med en mejsel eller kniv. När plattan är loss skrapar du eller mejslar loss en bit av fästmassan. Provet bör vara ungefär 2–5 centimeter stort.
Använd andningsskydd av klass FFP3 och skyddshandskar när du tar provet. Undvik att ta i för hårt, eftersom det ger onödigt damm. Lägg provet i en återförslutningsbar plastpåse och märk tydligt vilket material och vilken plats provet kommer från.
Kakelfix i badrum och kök
Badrum och kök är de vanligaste ställena med kakelfix som innehåller asbest. I båda rummen finns mycket kakel och klinker både på väggar och golv, och fästmassan under varje yta kan vara från olika tid och ha olika sammansättning.
I badrummet är kakelfixen särskilt besvärlig, eftersom rivning i ett trångt rum ger mycket damm. I köket är det ofta kaklet ovanför bänken och klinkergolvet som rivs vid en renovering. I båda fallen måste fästmassan undersökas före rivningen.
Vad händer om det finns asbest i kakelfixen?
Om analysen visar asbest i kakelfixen ska rivningen av plattorna och borttagningen av fästmassan göras som asbestsanering. Det betyder att arbetet utförs av ett företag med tillstånd för asbestsanering och med rätt skyddsåtgärder – avskärmning, undertryck och personlig skyddsutrustning.
Asbestsanering är rutinarbete för yrkesfolk och kan planeras in i renoveringens tidsplan. Kostnaden är rimlig i förhållande till den säkerhet som en korrekt sanering ger. Att i stället slipa eller bila asbesthaltig fästmassa utan skyddsåtgärder är både farligt och strider mot Arbetsmiljöverkets regler.
Sammanfattning
Kakelfix är en vanlig asbestkälla i äldre hus. Innan du river kakel eller klinker ska fästmassan undersökas med en laboratorieanalys. Provet tas från fästmassan som syns när en platta har lossats, packas tätt och skickas till laboratoriet. Utifrån resultatet vet du hur rivningen ska göras på ett säkert sätt.